Besvikelsen var helt obeskrivlig.

Idag var ingen bra dag.
Inatt var jag inte det minsta glad, jag grät och kunde inte somna.
jag trodde inte du kunde sjunka så lågt.
jag och mamma skottade den blytunga trottaren klockan två inatt, och av en ren slump så gjorde våra andra grannar också det.
jag var så sjukt förbannad så det fanns inte ord.
jag har alltid sett upp till dig, och jag tror inte du förstod hur besviken jag blev.
respekten du hade kommer ta tid innan den finns där igen, och jag är sjukt ledsen för det.
Men det är ditt eget fel, och det är det jag försöker få dig att förstå.

anyhow, idag har jag...
- kollat på skidskytte
- kollat på längdskids-vm
- gymmat (dock bara cyklade och sprang)
- bastat.
- lyssnat på musik
- analyserat min film.

Nu ska jag gå och borsta mina tänder, för att kunna krypa ner med min underbara nicholas sparks bok i en nybäddad säng med sidenpåslakan.

have you ever been so lost?/erika

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0